Proteinrik mat: vilka produkter är värda det?
Vad ”högt proteininnehåll” på etiketten egentligen betyder och hur puddingar, bars, kvarg, skyr och vanlig mat står sig i protein per kalori.
Mejerihyllan har i all tysthet blivit en proteinhylla. Proteinpudding, proteindrycker, proteinyoghurt, proteinbars vid kassan och till och med proteinbröd. Om du vill äta mer protein, eller äta det med färre kalorier, vilka av dem är egentligen värda det?
Kort svar: proteinmejeriet håller oftast vad det lovar, eftersom det under ytan är kvarg eller skyr med smak. Naturell kvarg och skyr ger ändå mer protein per kalori. Proteinbars och proteinbröd klarar lagkravet för märkningen med nöd och näppe och hamnar ungefär där grekisk yoghurt eller ett par ägg ligger.
Jag gick igenom etiketterna i Ampsus livsmedelskatalog, tusentals, för att sätta siffror på det.
Vad betyder ”högt proteininnehåll” på etiketten egentligen?
Mindre än man tror. Enligt EU:s regler får ett livsmedel påstå ”högt proteininnehåll” om minst 20 % av energin kommer från protein, och ”källa till protein” redan från 12 %. Som jämförelse får naturell kvarg runt 70 % av sin energi från protein. Påståendet är alltså ett golv, och ganska lågt. En produkt kan vara mäktig, söt och mest kolhydrater och ändå klara det.
Vilken proteinrik mat ger mest protein per kalori?
Det rättvisaste sättet att jämföra en pudding, en bar och ett kycklingbröst är att fråga hur många kalorier som krävs för samma mängd protein. Här är det 20 g, ungefär vad som finns i ett ordentligt mellanmål eller en tredjedels måltid:
Några saker sticker ut.
- Naturell kvarg och skyr är svåra att slå. Ungefär 110 till 120 kcal för 20 g och inget tillsatt socker. Bara fisk och kyckling gör bättre ifrån sig.
- Proteinmejeriet är en schyst affär. Drycker, yoghurtar och puddingar behöver 130 till 155 kcal för samma 20 g. De extra 20 till 40 kcal är smaken och den krämigare konsistensen, och det är helt rimligt att betala för det om det är det som gör att du faktiskt äter dem.
- Bars, bröd och glass är en annan kategori. 250 till 285 kcal för 20 g, mer än dubbelt så mycket som kvarg. Det är ungefär som grekisk yoghurt eller två, tre kokta ägg. De är smidiga, och det är mest det du betalar för.
Är proteinpudding och proteinyoghurt värda det?
Som mat, ja. De stora serierna ligger nära varandra: Arla Protein, Valio PROfeel, Danones HiPRO och proteinpuddingarna från Ehrmann och Lidls Milbona hamnar alla runt 10 g protein per 100 g och 60 till 80 kcal. En bägare på 200 g ger alltså cirka 20 g protein för 120 till 160 kcal, och det är bra. Lindahls Kvarg sticker ut åt rätt håll: med ungefär 68 % av energin från protein är den i princip kvarg med smak.
Den rättvisa jämförelsen är med naturellvarianten. 250 g naturell kvarg ger ungefär 30 g protein för runt 165 kcal. Kan du leva med naturell, eller naturell med en sked sylt eller lite bär, är det den bättre affären. Om inte är bägaren med smak fortfarande ett bra val, och mycket bättre än vanlig pudding, som har ungefär en tredjedel av proteinet och tre gånger så mycket socker.
En sak att hålla koll på: smaksatta varianter av bra produkter kan vara märkbart svagare. Skyr med frukt eller chokladbitar har ofta mindre protein och mer socker än naturell skyr, så läs etiketten och inte bara ordet ”skyr” på framsidan.
Är proteinbars en bra proteinkälla?
En smidig sådan. En vanlig bar väger 50 till 60 g och har runt 20 g protein och 200 kcal. Populära märken som Barebells får ungefär 38 % av energin från protein, ungefär som ett kokt ägg. Det är helt okej för en bar i väskan en hektisk dag. Som daglig proteinstrategi är det en omväg till att äta en chokladkaka med extra protein.
Med proteinbröd är det likadant. Det har oftast ungefär två och en halv gånger så mycket protein som fullkornsbröd, och lite mer energi också, eftersom det extra proteinet ofta kommer med fröer. Per kalori är det inte bättre än grekisk yoghurt.
Hur mycket protein behöver jag egentligen?
De flesta vuxna klarar sig på mindre än marknadsföringen antyder. Går du ner i vikt eller styrketränar är ungefär 1,6 g per kg kroppsvikt och dag ett rimligt mål, eftersom nyttan i studier med styrketräning planade ut ungefär där. Vid 75 kg blir det 120 g om dagen, runt 40 g per måltid fördelat på tre måltider.
Räknaren för proteinbehov ger dig siffran för din egen vikt. Loggar du maten i Ampsu visar proteinringen i dagboken varje dag hur nära du är, och varor du skannar i butiken kommer med sina etikettvärden.
Vad ska då ner i korgen?
- Kvarg, skyr eller keso som bas. Med frukt, lite honung eller en sked sylt om naturell blir för tråkigt.
- En proteinpudding eller proteindryck när du vill ha något som smakar efterrätt. Som ersättning för en vanlig är det ett bra byte.
- Tonfisk på burk, kyckling, ägg, tofu och linser till måltiderna. På dem står det inte ”protein” på framsidan, och det behövs inte heller.
- Proteinbars och proteinbröd när bekvämligheten är poängen, inte som huvudkälla.
Och om du någon gång undrat vart fibrerna tog vägen medan du jagade protein, tar den här artikeln om protein och fibrer hand om andra halvan av tallriken.