Kalorier i julmaten: pepparkakor, glögg, julbord och vågen
Hur många kalorier det är i pepparkakor, lussekatter och glögg, vad en hel julafton med julbord blir och varför vågen visar 1,5 kg mer efter jul.
Lussekatt till kaffet, sill och lax, julskinka, köttbullar och prinskorv, Janssons frestelse, ris à la Malta och en skål pepparkakor och godis framför Kalle Anka. Den 27:e ställer du dig på vågen och den visar 1,5 kg mer. Har julen verkligen gjort det på tre dagar?
Till största delen inte. En julafton med julbord kan lätt bli 850 kcal mer än en vanlig dag, det stämmer. Men 1,5 kg kroppsfett skulle kräva ungefär 11 000 kcal extra, och så mycket äter nästan ingen över julen. Hoppet morgonen efter är mest vätska, salt och mat som fortfarande är på väg genom kroppen. Det som faktiskt stannar är lite: studier som vägt människor före och efter helgerna har landat på ungefär 0,4 till 0,8 kg.
Här är vad julklassikerna faktiskt blir, varför vågen överdriver och vad du gör i januari.
Hur många kalorier är det i pepparkakor, lussekatter och glögg?
Jag gick igenom etiketterna i Ampsus livsmedelskatalog och tog medianvärdet för varje klassiker, så att ett ovanligt mäktigt märke inte drar iväg siffran. Portionerna är exempel, ungefär vad tillverkarna själva anger som portion.
- Pepparkakor (en tunn kaka på 6 g): ungefär 27 kcal. Medianen för drygt 100 etiketter är 450 kcal per 100 g, så fem stycken är runt 135 kcal.
- Lussekatt (en på 60 g): ungefär 190 kcal, med 320 kcal per 100 g. Bagerier gör dem ofta större.
- Glögg (ett glas på 15 cl): ungefär 150 kcal för vinglögg. Alkoholfri glögg har ungefär hälften, och mandlar och russin tillkommer.
- Julbordet är svårare att sätta en siffra på, eftersom alla tar olika. En normal tallrik med sill, ägg och lax, sedan en med skinka, köttbullar och prinskorv och en klick Janssons kan lätt bli 1 500 kcal tillsammans.
Och eftersom det firas jul i hela Europa kommer här en jämförelse med klassikerna från andra länder, en vanlig portion av varje:
Två saker sticker ut. De tyngsta är söta bröd och kakor, eftersom en skiva panettone, pandoro eller bolo-rei mest är mjöl, smör och socker. Och småsakerna lägger sig på hög utan att märkas. En pepparkaka är nästan ingenting, tills det är den tionde den eftermiddagen.
Hur mycket extra blir en hel julafton?
Ett exempel på julafton som många känner igen:
- Lussekatt och kaffe på morgonen: 250 kcal
- Sill, ägg och lax: 500 kcal
- Julskinka, köttbullar och prinskorv: 700 kcal
- Janssons frestelse: 350 kcal
- Ris à la Malta: 300 kcal
- Två glas glögg: 300 kcal
- Pepparkakor och godis: 450 kcal
Det blir ungefär 2 850 kcal. Om en vanlig dag ligger runt 2 000 lägger julafton till ungefär 850 kcal. Med juldagen, annandagen och resterna i kylen hamnar många någonstans kring 2 500 till 3 000 kcal över det vanliga.
Ett kilo kroppsfett brukar räknas som ungefär 7 700 kcal. Det är en grov tumregel (för smalare personer blir den för hög), men den visar storleksordningen: några stora dagar blir som mest ett halvt kilo, långt från 1,5 kg.
Varför slår vågen i taket efter jul?
För att kroppsvikt inte bara är fett. Över julen läggs flera saker ovanpå varandra:
- Lagrade kolhydrater. Kroppen har ett förråd av kolhydrater som kallas glykogen, och det lagras tillsammans med vatten. Varje gram har minst 3 g vatten med sig. Några dagar med vörtbröd, Janssons och lussekatter fyller på förrådet, och vågen räknar med vattnet.
- Salt. Skinka, sill, köttbullar och korv är salta, och salt gör att du håller kvar vätska en dag eller två.
- Mat som är på väg. En stor middag finns fortfarande fysiskt i dig morgonen efter.
- Mindre sömn och färre promenader, vilket mest gör svängningarna större.
Allt det försvinner igen efter ungefär en vecka med vanlig mat. Därför är morgonen den 27:e det sämsta tänkbara tillfället att dra slutsatser.
Går man verkligen upp i vikt över julen?
Lite grann, och en del stannar. En studie som vägde 195 vuxna före och efter helgerna fann i snitt 0,37 kg mer, mycket mindre än de två kilo som många tror. Haken var att det fortfarande satt kvar hösten efter.
Data från nästan 3 000 personer med uppkopplade vågar i USA, Tyskland och Japan visar samma mönster. I Tyskland ökade vikten med 0,6 % under de tio dagarna efter jul och med ungefär 1 % (0,8 kg) över hela säsongen. Upp till hälften försvann snabbt i januari. Den andra hälften fanns kvar på sommaren.
Själva helgdagarna gör alltså förvånansvärt lite, och den snabba nedgången i januari är mest vätska som försvinner. Det halvkilo som gärna stannar kvar är värt lite mer uppmärksamhet.
Vad fungerar då på riktigt?
- Njut av dagarna som betyder något. Julafton, juldagen och ett par släktmiddagar är en handfull dagar. Ingen behöver väga sin Janssons.
- Håll koll på dagarna emellan. Veckor med en öppen godisask, lussekatter på jobbet och "det är ju snart jul" gör mer än de stora dagarna. Det är oftast därifrån halvkilot kommer.
- Räkna med det du dricker. Två glas glögg och lite julmust är nästan en måltid, och du blir inte mätt av det.
- Försök inte betala tillbaka. Att svälta sig i januari brukar sluta med ett större småätande i februari. Gå bara tillbaka till dina vanliga dagar.
- Bedöm vågen en vecka senare, med medelvärdet av flera vägningar i stället för en enda morgon.
Ska du logga maten över julen?
Båda går bra. Vill du hålla vanan vid liv, logga ungefär. Ett foto av tallriken eller en enda rad som "julbord, ungefär 1 850 kcal" räcker gott, och en ungefärlig siffra är mer värd än en tom dag när du tittar på dina trender i januari.
Vill du hellre slippa tänka på det helt och hållet, säg till Ampsu att du är borta ett tag. Öppna coachen, tryck på Borta ett tag? och välj ett datum för när du är tillbaka, eller lämna det tomt. Coachen pausar sina kommentarer och avstämningar, din svit står kvar och din kaloriuppskattning glider inte iväg medan du inte loggar. Så fort du loggar något igen fortsätter allt där du slutade.
Ät som en vanlig vecka under första veckan i januari och låt veckomedlet berätta var du står. Vill du ha en ungefärlig siffra att utgå från igen ger kaloribehovsräknaren en startpunkt, och den här artikeln om viktsvängningar förklarar varför vågen behöver en vecka innan den säger något.
God jul. Och ta en lussekatt till om du är sugen :)