Gå ner i vikt i klimakteriet: vad som ändras och vad som hjälper

Markus Tammeoja·Publicerad ·5 min läsning

Vikten ökar inte snabbare i klimakteriet, men fett byggs upp dubbelt så snabbt medan muskler minskar. Vad forskningen säger om ämnesomsättning, sömn och hormoner.

Gå ner i vikt i klimakteriet: vad som ändras och vad som hjälper

”Jag äter precis som jag alltid har gjort, och ändå kryper vikten uppåt.” Om du är någonstans mellan mitten av fyrtiotalet och mitten av femtiotalet är chansen stor att du har sagt det själv eller hört en väninna säga det. Oftast följt av: ”Det är klimakteriet. Ämnesomsättningen har lagt av.”

En del av det stämmer och en del inte. En stor studie som följde kvinnor genom klimakteriet såg att viktökningen faktiskt inte gick snabbare. Det som förändrades låg under ytan: fett byggdes upp dubbelt så snabbt medan muskler och annan fettfri vävnad minskade, och mer av fettet hamnade runt magen. Samtidigt blir ofta sömnen och vardagsrörelsen sämre, och de påverkar siffrorna mer än man tror.

Det är bra att veta, eftersom det pekar på vad som hjälper: att behålla musklerna, sova när det går och stämma av kalorimålet mot kroppen du har nu i stället för den du hade vid 40.

Går man upp i vikt i klimakteriet?

Inte på det sätt som det oftast beskrivs. SWAN-studien, som följde kvinnor i USA i flera år och mätte deras kroppssammansättning med DEXA, såg att vikten steg jämnt åren före menopausen och inte ökade snabbare när övergången började. Efteråt planade den snarare ut.

Kroppssammansättningen berättade en annan historia. Från början av övergången fördubblades takten som fettet ökade i, och den fettfria massan började minska. Det fortsatte till ungefär två år efter sista mensen och planade sedan ut.

Schema från 6 år före till 4 år efter sista mensen: vikten stiger i jämn takt, fettmassan dubbelt så snabbt under övergången, den fettfria massan minskar, och båda planar ut ungefär två år efter sista mensen
Mönstret från SWAN-studien, som schema. Vikten ökar i ungefär samma takt, men under övergången blir en större del av den fett medan den fettfria massan minskar.

Vågen kan alltså visa nästan samma sak som förut medan kroppen ändrar form. Kläderna sitter annorlunda, midjan växer och det känns som att ”allt hamnar på magen nu”, även när vikttrenden knappt har rört sig.

Varför flyttar sig fettet till magen?

Det sjunkande östrogenet verkar spela en stor roll. En studie som mätte kvinnors bukfett med datortomografi i fyra år såg att alla fick mer fett under huden med tiden, men att bara de som kom in i menopausen fick märkbart mer djupt bukfett runt organen. Deras östradiolnivå sjönk samtidigt.

Det är framför allt något att förstå snarare än att bekämpa direkt. Ingen mat och ingen övning riktar sig specifikt mot magfett. Det som får det att minska är samma sak som överallt annars: ett måttligt kaloriunderskott över tid och att behålla musklerna.

Är det ämnesomsättningen som saktar ner?

Lite grann, men mindre än det känns. En stor studie av den dagliga energiförbrukningen genom hela livet såg att förbrukningen, vid samma mängd fettfri vävnad, är stabil från ungefär 20 till 60 år. I studien med datortomografi ovan sjönk förbrukningen under sömnen faktiskt snabbare hos kvinnorna i klimakteriet än hos de andra (ungefär 8 % mot 5 % på fyra år), så det finns något i det.

Men samma studie hittade en större och tystare förändring: den fysiska aktiviteten minskade ungefär två år före menopausen och förblev lägre. Mindre rörelse och mindre muskler sänker båda den dagliga förbrukningen. Ingetdera är en trasig ämnesomsättning, och båda går att arbeta med.

Vad har sömnen med saken att göra?

Mer än de flesta tror. Nattsvettningar och värmevallningar hackar sönder sömnen, och kort sömn påverkar hur mycket man äter. En metaanalys av studier med sömnbrist såg att man åt ungefär 385 kcal mer dagen efter för lite sömn, utan att göra av med mer. Några dåliga nätter i veckan kan på så sätt tyst summera till just den ökning du ser på vågen.

Om sömnen är problemet, behandla det som ett riktigt problem, även genom att prata med din läkare om besvären. Bättre sömn är en av få saker som hjälper hunger, humör och våg på en gång.

Går man upp i vikt av hormonbehandling?

Forskningen säger nej. En Cochraneöversikt av studierna fann ingen skillnad i viktökning mellan kvinnor som tog östrogen, med eller utan gestagen, och kvinnor som inte gjorde det. Om hormonbehandling passar dig avgör du tillsammans med din läkare utifrån besvär och hälsa. Rädsla för att gå upp i vikt borde inte vara skälet att välja bort den.

Vad hjälper då på riktigt?

  • Lyft något tungt två eller tre gånger i veckan. Det är det mest direkta sättet att motverka förlusten av fettfri massa. Vikter, gummiband eller övningar med kroppsvikt räknas alla, så länge det blir tyngre med tiden.
  • Ät tillräckligt med protein. Ungefär 1,6 g per kg kroppsvikt och dag är ett rimligt mål tillsammans med styrketräning, eftersom studier inte såg någon ytterligare nytta över den nivån. Vid 70 kg blir det runt 110 g, fördelat över dagen. Den här genomgången av proteinrik mat visar vilka produkter som ger mest per kalori.
  • Håll uppe stegen. Vardagsrörelsen är ofta det första som sjunker. En promenad efter middagen gör mer än man tror, och stegräknaren visar ungefär vad dina promenader ger.
  • Stäm av kalorimålet mot nu. Med lite mindre muskler och lite mindre rörelse kan din förbrukning vara lägre än för fem år sedan, även om vikten är densamma.
  • Döm efter trenden, inte efter dagen. Hormonsvängningar gör den dagliga vikten ännu oroligare än vanligt. Titta på veckomedel över en månad eller mer.

Hur tar jag reda på vad jag faktiskt gör av med nu?

Räknare uppskattar utifrån längd, vikt och ålder och vet inte att din aktivitet har minskat eller att musklerna har krympt. Dina egna siffror vet det. Logga ungefär vad du äter i tre, fyra veckor och väg dig några gånger i veckan. Om du åt ungefär 1 900 kcal om dagen och ändå gick upp 0,4 kg på fyra veckor ligger din verkliga förbrukning närmare 1 790.

Resultat från Ampsus räknare för verklig förbrukning: verklig förbrukning på 1790 kcal om dagen, ett överskott på 110 kcal om dagen och en viktförändring på 0,1 kg i veckan
Räknaren för verklig förbrukning med det exemplet: 1 900 kcal om dagen och en vikt som går från 72,0 till 72,4 kg på 28 dagar.

Räknaren för din verkliga förbrukning gör det utifrån dina egna siffror, och Ampsu gör samma sak löpande i appen och justerar ditt mål när din verkliga förbrukning ändras. Därifrån är ett milt underskott på ungefär 15 till 20 % en bra start. Den här artikeln om kaloriunderskott förklarar hur du väljer ditt.

Ditt första steg

Välj ett styrkepass att göra den här veckan, gärna ett kort hemma, och börja logga på ett ungefär så att du om en månad vet din riktiga siffra i stället för räknarens.